Sen oktober har jag varit tvungen att arbeta en massa och allt som haft med RCbuggy har fått stryka på foten. Det ser fortfarande inte bättre ut på jobbfronten än att jag måste jobba mest hela tiden ett tag till men behovet att köra är just nu stort. För att komma igång på något sätt åkte jag och min son till Lunda Hobby som öppnat upp i Södra Sandby.
Affären finns på nätet men har också en liten mindre lokal där man kan få möjlighet att se och känna på produkterna. Som Losi 22 RTR:en ovan eller Caster 4WD som syns i bakgrunden. I affären finns också en massa reservdelar och man satsar på att ha reservdelshållning till båda dessa bilar. Jättebra för alla som tävlar! I affären finns också både flyg och järnväg. Roligt med en klassisk hobbyaffär.
Intill affären har också en mindre RCbuggybana i gräs byggs upp. Hade inte med mig några bilar denna gång men layouten känns spännande: tekniks med många olika kombinationer av kurvor. Får försöka hitta den där tiden snart.
Ett av de två hoppen. Det kommer sannolikt att byggas till fler hopp efter hand.
TMK Raceway har inför RM:et ändrat banlayouten och under den gångna helgens sydcupen-tävling var det möjligt att testa den nya sträckan. Personligen tycker jag det har blivit en svårare bana, främst för att det nu finns partier som är både snabba och knixiga. En annan kommentar som hördes om banan var att det fanns få partier att köra om på. Vad det innebär på RM:et återstår att se. Hur som helst, här är lite bilder och en video på layouten.
Första partiet är det samma som från förra layouten.
Längst bort kör man nu rakt fram och att få rätt på partiet med lilla hoppet och S-kurvan var inte helt lätt eftersom man inte riktigt ser var man ligger i banan.
Platåhoppet är det samma men efter 180 gradaren följer sen ett långt svepande parti som jag tyckte var ett roligt nytt inslag på banan. Det går fort. Sen får man titta på bilden ovan för att få ihop sträckningen.
Efter den stora hoppsektionen, samma som tidigare, har man tryckt ihop banan så att den är i smalaste laget.
Nytt är också denna resultattavla. Hade svårt att följa mina egna resultat under racen men helt klart bra när man tittar på racen.
Avslutningsvis, en liten film som kanske bättre åskådliggör TMK Raceways nya banlayout. Kai Koivuranta, Trelleborgs MK, kör ett träningsvarv med sin Losi 22.
När jag var och tävlade i Trelleborg i helgen passade jag på att ta lite bilder på banan. Personligen tycker jag att det är en av de roligaste banorna vi har i Sverige. Har funderat en del på varför det är så och kommit fram till att det förmodligen beror på att den är i ständig förändring. Kai ändrar alltid något på banan, vilket gör att den ständigt skapar nya utmaningar. Det är också en bana som förändrar karaktär under tävling. I helgen var detta uppenbart när det började med en blöt bana som torkade upp efterhand och det gavs mer fäste.
Banan har en lång raksträcka där bilens toppfart verkligen kan testas. Den avslutas sedan med en 180 graderskurva och en klurig nivåskillnad.
Direkt efter kurvan kommer två platåhopp.
En till 180 graderskurva och sen några mindre hopp, som de snabba förarna tog i ett hopp på tävlingen i lördags. Efter detta är det ett långt och kurvit parti som är svårkört om det skall gå fort.
Stora hoppet.
Avslutande parti kurvigheter som är lite tajtare och inte går så fort. Banan avslutas med ett hopp där man inte riktigt ser uppfarten, så det är svårt att få till det bra.
Och föresten, jag glömde nästan en annan fördel med den här banan och det är att det är en riktig buggybana. Det är ojämnt och hoppigt, bilen flyger ibland åt ett håll som man inte hade tänkt sig och underlaget bjuder på sitt motstånd. Ibland är det grepp så det blir över, ibland slirar bilen bara runt. Det gäller med andra ord att planera sin körning och känna banan.
Var i söndags i metropolen Onslunda och testade för första gången banan på TMK Raceway. Vilken bana och vilken anläggning, man blir lyrisk! Och samtidigt blir jag lite förbryllad på mig själv med tanke på att jag nu bott mer än ett och ett halvt år nere i Skåne och bara en timmes bilfärd från detta mecka och denna söndag var mitt första besök. Men, som man brukar säga, bättre sent än aldrig. Anledningen att jag nu tog mig till Onslunda just denna söndag var, så klart, att det gavs möjlighet (stressad familjefar) och att det vankas Race med stor R. Ville helt enkelt få en möjlighet att testa bilen på banan en gång innan tävlingen och vilken tur för det var något utöver det vanliga. Har aldrig varit med om något halare och mer svårkört, tog hela dagen bara för att hitta lite, lite, lite fäste. Men roligt var det!
Här ovan är det en video som jag satt samman från söndagen. Det är Oskar Levin - Sjöbo MK - som visar var skåpet skall stå.
Banan Det finns många bilder ute på banan men tänkte ändå publicera mina på anläggningen.
Förarställning och avkörningsramp. I bakgrunden syns kafét, där det också finns en del mekplatser.
Bakom sargen finns ytterligare mekplatser och i bakgrunden syns det nya ventilationssystemet som är tänkt att klara av avgaser från 1:8 nitro (än så länge inte riktigt helt klart).
Det stora hoppet som jag inte riktigt fick till under dagen (kanske skall man försöka ta sig ditt en gång till innan 1 april enbart för att träna på detta).
Hela denna del av banan upplevde jag som en riktig rolig del att köra i, svår och utmanande.
Mekplatser bakom sargen, närmast i bild min mekplats för dagen. Just den plats jag valde var den sämsta eftersom det var ett stort sandmoln varje gång 1:8 el drog förbi, allt jag hade med mig blev skitigt.
Kafét och ytterligare mekplatser. Dagen är slut och besökarna från El Stockholmo packar ihop för att dra hem.
Sett och hört
Storbesök! Ett gäng från hufvudstaden var nere under helgen för att förbereda sig for EOS-racet. På bilden är det Otto Ausfelt, Niclas Månsson och Robert Gustavsson.
Det är sant!
Ny bil nr 1...
...och ny bil nr 2. Båda tillhörande Otto Ausfelt. Hade för dagen också den nya DX3R Pro DSM2. Den radion och Tamiyan passar väldigt bra ihop eller hur?
Det var många som körde SC denna söndag och nästan alla körde 4WD. Får se hur det blir på EOS-racet. Frågade runt en del men ingen hade hört något om SC-klasser eller däck. Det kommer väl ut ett mail snart om hur man har tänkt sig. Om det blir fritt däcksval för oss som kör SC tror jag att man skall satsa på ProlinesHole Shot SC 2.2"/3.0" M4. Jag testade tre olika däck och Hole Shot gick klart bäst. Oskar Levin använde också detta däck på sin 2WD och som ni kan se på filmen ovan gick det snabbt. Annars har jag hört att Bow-Tie SC 2.2"/3.0" M4 Super Soft skall vara bra, men det hade jag inte möjlighet att testa denna söndag.
För att ha möjlighet att köra lite extra RC hemma har jag plockat fram min gamla, gamla mini-z och byggt en bana i vardagsrummet (som enkelt går att ta isär och förvara i förrådet). Insperation till detta kommer från en diskussionstråd på RSB där det finns ett antal exempel och tips på hur man får detta att fungera. Utgångsmaterialet är en träningsmatta som finns att köpa på varuhuset Jula. Varje packet kommer om fyra delar som kan sättas ihop och för denna bana jag har byggt så har jag införskaffat fyra stycken packet.
För att få lite racingkänsla har jag använt mig av en nålfiltsmatta som jag klippt till och klistrat fast med Karlssons klister (fast det fungerade inte så bra, utan nålfilten släpper). Jag har också sprayat nålfilten med vitfärg och satt ditt målade stoltassar som curbs (fungerar inte heller så bra då de lossnar när man kör på dem). Ett annat problem är kanterna mellan mattorna, ibland studsar bilen på dessa. Det är, med andra ord, en del intrimning kvar för att få banan att fungera perfekt!
Från Hudik Hobby har jag köpt några meter självhäftande banmarkering. Denna banmarkering är väldigt skonsam mot bilens kaross. Tyvärr går den snabbt sönder, vilket resulterar i att vardagsrummet blir täckt av svart skumgummi. Jag har tejpat mina med silvertejp.
Och har kör jag några varv! Vad gäller min körning finns det en hel del i övrigt att önska sig. Just nu vill jag lära mig hålla linjen och göra mindre misstag. Drömmen är att kunna köra mini-z så att det ser ut som det var scalextric jag körde, men det är uppenbart ganska långt till det!
Däcken jag använder är gummidäck, slicks från GPM och inhandlade hos Kullagergrossisten. Har inte provat så mycket mellan olika grader men 10 grader fram och bak fungerar bra för mig.
Förutom att köra så mycket jag hinner, har jag planer på att köpa två packet träningsmattor till och bygga ut den delen av banan som på filmen är närmast kameran. Med sex mattdelar skulle jag kunna få till en lite långsammare och knixigare del på banan också, skulle jag kunna behöva. De två mattdelarna som då blir över kan användas för att förlänga raksträckan samt delen innan chickanen.
Det blir att köra långsamt över de tre små guppen.
Markeringen har dragits längre ut vilket gör att man får en längre väg att köra runt. Går förmodligen också långsammare.
Tog mig till ”Green Hill” i onsdags för att hjälpa till med preparationerna inför helgens tävlingar. Passade då samtidigt på att ta bilder på de ändringar som gjorts på banan inför RM. Det har blivit två intressanta partier som kommer att minska varvtiderna en del.
Startlistorna för 2wd och 4wd ligger nu ute på MHF Skarpnäck. Det är en del namn jag saknar:
Daniel Tengvall Hade sett framemot att få se Daniel köra A-final i 4wd. Hans säkra körning skulle ha kunnat ta honom hur lång som helst. Nu finns Atomized B44:an ute till salu istället. Varför Daniel? Daniel har varit min inspirationskälla det här året när jag kommit igång och tävlat så det känns trist att inte få följa hans framfart på RM:et.
Robert Gustavsson Robert var anmäld till tävlingen och skulle försvara sin RM titel i 2wd från Sjöbo förra året, men han har inte haft tid att fixa i ordning sina bilar. Åker istället till Örebro och kör 1/8. Har aldrig fått se honom köra och hade sett framemot detta.
Tommy Bergfeldt Tommy berättade själv här på bloggen att han bokat in helgen för att köra RM:et. Nu har flytt till ny ort satt käppar i däcken! Såg när han körde 4wd i Falun i somras och såg framför mig en rafflande A-final med Tommy som TQ. Thomas Pettersson Thomas kommer så klart att köra 4wd men jag hade gärna sett honom i 2wd också. Efter hans makalösa körning i Söderhamn tidigare i sommar där han kvalade in som två i båda klasserna var han en av mina favoriter till en topplacering i 2wd på RM:et.
Fredrik Mathisen Fredrik dök upp på klubben i vintras och körde sin RB5. Det gick snabbt. Ställde också upp på en tävling i Falun som han vann. Snacket gick att han skulle dubbla i RM:et och göra en comeback i ebuggy. Så blir inte fallet. Synd tycker jag.
För övrigt har PerErik Nordman publicerat sin setup för RB5:an och Lazer ZX5 SP:an för underlaget på "Green Hill" HÄR.
Nu närmar sig den stora racehelgen för alla som kör 1:10 elbuggy. RM:et på MHF Skarpnäck. Många är vi som laddat lite extra inför denna tävling. Det har inte minst märkts på "Green Hill" där det har varit många som kommit och gästbesökt banan för att testa det annorlunda underlaget astroturf. I det här inlägget intervjuar jag en av dem. "Green Hill" har filmats ur många perspektiv och jag har lagt upp en del av filmerna här. Och så presenterar jag mina egna förväntningar på RM:et.
Banan Jag skulle vilja börja med att presentera banan. Dess nuvarande sträckning och underlag låg klart våren 2007. Våren 2008 gjordes en del förändringar med bland annat nya hopp och under sommaren byggdes ett kurvparti om. Inför RM:et kommer ytterligare något hopp och någon sväng att läggas till (alla bilder som presenteras här är från sommarens bana utan de tillbyggnader som gjorts inför RM:et).
Att köra elbuggy på astroturf är lite annorlunda än att köra på många av de andra underlag som finns på banor runt om i Sverige. Här behöver man inte bekymra sig över att det är halt utan snarare att man kan drabbas av "traction roll", alltså att bilen greppvälter. Den här filmen på Youtube visar detta:
Personligen tycker jag att fästet är problem vid landningarna efter hopp. Om man kommer fel i upphoppet finns det risk att bilen greppvälter vid landningen och slungas iväg väldigt långt. Förutom att man förlorar tid vid denna typ av misstag, är det också oftast i dessa krascher man slår sönder delar på bilen. Banan är inte alls lik förlåtande vid dessa fel som en banan med lera och sand som underlag. Det gäller därmed att planera sin körning och komma rakt på hoppen.
Själva banan börjar med en racksträcka precis under förarställningen. Den är kort och mot slutet svänger den av upp mot en höjd.
Racksträckan avslutas med en L-sväng som går att köra igenom i ganska hög fart. Dock finns det en risk att man greppvälter här.
Efter L-svängen bär det neråt en kort sträcka innan en hårnål. På denna korta sträcka kör man också över ett högfartshopp som kan ställa till problem för inbromsningen innan hårnålen.
Efter hårnålen bär det återigen uppåt innan man kommer till en lång böjd sväng som bär neråt.
Efter böjen kommer man till det ena, av två, lågfartsområden på banan. Efter böjen kommer först en väldigt tajt s-sväng och sedan en större s-sväng. Just det här området brukar jag ha problem med eftersom det kräver att man kommer rätt i böjen och bromsar in i tid för att kunna ta s-svängen i en lämplig fart. Jag brukar också köra för fort i den större s-svängen vilket resulterar i att man glider ut i kurvan och kommer fel inför hoppet lite längre fram. När man lämnar detta kurviga parti har man framför sig banans område med hopp. Den här filmen visar detta område på ett bra sätt.
Det första hoppet i detta parti är lite lurigt och har alltid varit det hopp som jag haft problem med. Det gäller att komma i mitten på hoppet med en lagom fart för att få ett perfekt upphopp.
Efter landningen är det en kort inbromsning innan en hårnål och så banans platåhopp.
Den här bilden ger en bra överblick över platåhoppet. Hoppet ger en ordentlig kick på bilen och man flyger långt om man inte saktar ner innan.
Sen följer ett dubbelhopp där man från förarställningen har bilen framför sig. Svårt att uppfatta hastigheten på bilen inför detta hopp.
Direkt efter dubbelhoppet kommer en L-sväng och så ett nytt dubbelhopp.
Detta är förmodligen en av banans enklaste hopp eftersom det ligger precis under förarställningen och man har bra kontroll på bilens riktning och fart.
Hoppet övergår snabbt i en långsam s-sväng. Det gäller att komma rätt i landningen i hoppet om man sen skall kunna köra snabbt i denna sväng.
Efter s-svängen är det en kort sträcka innan man kommer fram till det hopp man verkligen flyger i. Ett roligt hopp! Svårigheten med detta hopp är att bilen försvinner bakom hoppet precis när man är på väg upp och man har inte kontroll på bilens riktning.
Efter landningen är det bara att ge sig ut på rakan igen.
Tänkte avsluta med den här filmen när Daniel Tengvall kör sin Atomized B44 (gul bil) och Thomas Pettersson sin Atomic Carbon S4 (blå/grönt bil) på en av vårens första träningar 2008 (filmen är gjord av de två). Det är nog den film jag tycker är bäst, även om det är den gamla bansträckningen. Renare körning får man leta efter!
Andreas Wadell vid sin hemmabana - Roxnäsbanan - under tävlingarna i somras.
Andreas Wadell - SMK Dala Falun - har varit på nästan alla tävlingar jag varit på i sommar. Vi kör oftast samma kvalificeringsheat men sen kör han fortare än mig och placerar sig i högre finaler. Grabben är snabb! Hur som helst, Andreas tog sig från Falun till "Green Hill" för att köra en kvällsträning i juli och då undrar man förstås vad han tyckte om banan.
Kristofer: Hur gammal är du?
Andreas: Jag är 13 år gammal.
K: Vilken bil kör du?
A: Jag kör en Team Losi XXX-CR.
K: Hur länge har du kört elbuggy?
A: Ungefär ett år.
K: När började du tävla?
A: Det var förra sommaren och förre det så körde jag touring på vintern.
K: Du och din pappa körde 50 mil för att köra en kvällsträning på ”Green Hill”. Hur fick du honom att göra det?
A: Tjaaa, pappa och jag har snackat länge om att åka till Skarpnäck och köra. Sen hade vi lite tid över så passade vi på. =)
K: Är det viktigt att ha supportande föräldrar när man tävlar aktivt?
A: Ja, det är väldigt viktigt!
K: Okej, nu kommer den näst viktigaste frågan: gillade du banan?
A: Det var stor skillnad att köra på Green hill än att gasa runt på grusbanor. Greppet var ENORMT. Och den var lagomt teknisk. En del hopp var väldigt svåra! Och ja, jag gillade banan mycket!
K: Och den viktigaste: kommer jag ha någon chans att slå dig på ”Green Hill” tror du?
A: Kanske, eftersom det är din hemma bana och du kör ganska aktivt där så borde det inte va nå problem för dig. =)
K: Kommer du att göra några vinnande förändringar på bilen inför RM:et?
A: Jag vet inte, tyckte bilen gick ganska bra när jag körde. Kanske kommer jag inhandla lite nya oljor och fjädrar till stötdämparna.
K: Vad betyder Daniel ” bbq” Persson för din utveckling inom sporten?
A: Han betyder väldigt mycket! Han har hjälpt mig på många tävlingar. Han vet vad han snackar om. Kör man för galet och pressar bien för hårt så får man en liten utskällning av han. Men det är väldigt bra för då lär han mig en massa saker! Och om det är någon jag ser upp till inom Rc sporten så är det Daniel "Tha Pimpmeister" Persson!
Tack för att du tog dig tid och svarade på några frågor och lycka till på RM:et!
Andreas är sponsrad av Team Procar/Phoenix Racing.
RB5:an är en bra bil för "Green Hill" men det krävs att man gör en del förändringar på bilens inställningar. Den här setup:en har jag kommit fram till passar min körstil ganska bra, även om jag nog kommer att göra en del ändringar inför RM:et.
Vad jag jobbt lite extra med i denna setup är stagen och stötdämparna. I övrigt är det ganska mycket en standard setup. Eftersom fästet är så bra på astroturf har jag valt att köra med långa stag fram och bak. Jag upplever att bilen greppvälter mindre med denna inställning och man kan hålla en högre fart i L-kurvorna och i de svepande kurvorna. Rollcentret blir ju maxat, men det är inga problem eftersom fästet nästan aldrig släpper. Har också ökat vinkeln på det främre staget och minskat vinkeln på det bakre staget för att få en bil som svänger in mer i kurvorna. RB5:an kan upplevas som understyrd i hårnålarna på "Green Hill" men med denna ändring tycker jag att man kommer runt mycket snabbare utan att det överstyr.
På "Green Hill" gäller det att köra stötdämparna lite hårdare än vad man är van vid. Jag kör fjädrarna #60 fram (yellow) och #65 bak (light yellow) men man kan testa att gå upp ytterligare ett steg till #65 fram (light yellow) och #68 bak (blue). Vad gäller kolvarna har jag kört fel kolvar och kommer till RM:et att köra 2B eller 2C.
Bakdäcket är bestämt för tävlingen och behöver därför inte diskuteras. Vad gäller framdäcket tycker jag att Proline M3 ger bra med styrning och kontroll. En del kör med piggade framdäck - typ GRP Conespike - men det finns en risk att dessa ger en överstyrd bil (vilket är svårt att köra om man är nybörjare som jag).
Mina egna förväntningar på RM:et Mina egna förväntningar på den här tävlingen är i stort samma som inför tidigare tävlingar i år. Vilket betyder att ha roligt, köra så felfritt som möjligt, inte försöka bryta och, om det går, behålla eller förbättra kvalificeringsplaceringen i finalen. Samtidigt skall jag inte sticka under stolen med att jag nu tränat ganska mycket under sommaren och därför hoppas att detta skall ge en viss utdelning. Det har ju blivit en hel del rundor på "Green Hill" och också många tävlingar som gett mig lite tävlingsrutin. Jag har nu också en mycket snabbare bil med den nya motorn. Men vi får se hur det går. Väldigt roligt skall det bli i alla fall!
Jag tror att det kommer att bli väldigt små tidsmarginaler i kvalificeringarna och att hamna i en B-, C- eller D-final kan komma att röra sig om tiondelar. "Green Hill" inbjuder inte till stora tidskillnader som till exempel en större bana som den i Söderhamn gör. För egen del kommer detta innebära att jag i första hand bör köra på säkerhet, då varje misstag på banan kommer vara svårt att reparera. Kan jag köra en 5-minutare utan misstag har jag möjlighet att ta mig upp i en högre final skulle jag tro (under sommaren har jag ju alltid startat i den sista finalen). Men än så länge har jag alltid gjort en massa misstag på träningarna. Så mitt mål för dagen får bli att köra lugnt och behärskat. Får se hur långt det räcker.
…Tomelilla. Av någon anledning känns det som om alla som håller på med RC har en relation till Tomelilla i Skåne. Främst är det för Internetbutiken Everöds RC Hobby som ligger precis utanför Tomelilla. Alla har vi betsällt något från denna butik. Men nu har samhället ute på Österlen även fått sig en buggybana. Det är Martin Borglund som har fixat fram en bana bredvid den riksbekanta Svampabanan. Man var ju bara tvungen att åka ut till Tomelilla nu när man ändå är nere i Skåne.
Miniracing i Tomelilla bjuder på en familjär stämning med många besökare på banan.
Första anhalten
Agne Bing som har Everöds RC Hobby tog emot oss i sin affär.
Min pappa ville följa med på den här turen och vi kom iväg vid fyra på eftermiddagen. Första anhalten skulle vara Everöds RC Hobby. Hade lite svårt att hitta affären även om samhället Everöd var litet. Fick till sist ringa upp ägaren Agne Bing och få en vägbeskrivning. Nu var det enkelt. Det första som slår en när man kommer till Agnes hus, han har sin affär hemma, är den stora buggybanan för 1/8 nitro. Hade inte riktigt tid att testa banan men den såg spännande ut. Vilka möjligheter man hade haft att träna om man hade haft en egen bana på tomten. Men förmodligen mer jobb att sköta än att bara ha en gräsmatta som man behöver klippa lite då och då. Inne i affären träffade vi sedan Agne och pratade med honom. Plötsligt förstår man att det är lite märkligt med Internet där man gör affärer och skickar mail utan att möta människan på andra sidan tråden. Men här stod han alltså nu, mannen som vi alla, nästan, köper våra grejer av (visa kanske lite mer än andra). Och sen var jag ju tvungen att gå runt lite i affären. Det var riktigt roligt eftersom det verkligen finns ett överflöd på grejer i denna affär. Hade så klart kunnat gå mycket längre och titta men det var dags att åka vidare till Tomelillas nya buggybana.
Everöds RC Hobby måste verkligen vara platsen för prylnörden. Här hänger alla små tillbehör och reservdelar på ställ och tavlor ute i affären. Här hade jag lätt kunnat slå död på några timmar!
Andra anhalten
Jag lyfter. I bakgrunden syns banans meckbord med tak. Väldigt bra!
Tog oss så vidare till miniracingbanan som föreningen Tomelilla Motorklubb håller i. Hade tidigare under dagen pratat med Martin Borglund som hade gett mig vägbeskrivning. Det var bara att köra mot Tosselilla, Skånes eget sommarland. Det första som slår en när man kommer till denna klubb är den familjära stämningen. Har Tosselilla atmosfären smittat av sig? Här fanns förare i alla åldrar och alla typer av bilar var representerade. Verkligen roligt när det inte bara är de som har 10 000 kronorsbilar som kör. Martins fru körde också en gammal Associated. Själv hade jag ett laddat acc och kunde komma igång och köra direkt när vi kom. Banan var uppkörd så det var riktigt halt och bitvis stenigt. Av denna anledning uppvisade banan inte sin bästa sida. Med lite banarbete är detta en riktigt liten och rolig bana. Här har man lyckats klämma in en intressant layout på ett ganska begränsat område. Tyvärr gick ett kullager – tror jag – sönder inne i transmissionen på mitt tredje acc för dagen. Det var lite för ont om tid för att byta det så klockan åtta fick vi åka hem igen. Men min pappa han ta lite bilder på mig i action och jag tog några på banan. Håll till godo!
Racksträcka avslutas med en hårnål och sedan följer ytterligare en hårnål. Därefter ett hopp och sedan kommer man in i ett snabbare parti som avslutas med att man dyker ner i en tunnel.
Efter tunneln kör man runt för att i ett plattå hopp ta sig över tunneln. Rolig lösning! Bansträckan innan hoppet var för gruset för att man skulle kunna få fart och ta hoppet i ett hopp. Därefter bär det av mot en doserad kurva och så en ny hårnål.
Efter hårnålen kommer ett ordentligt hopp där man får möjlighet att flyga lite. Sen kommer man in i en lång och doserad kurva. Denna avslutades med en långsam s-kurva och sedan ett dubbelhopp. En sista L-sväng och sedan är man ute på racksträckan igen.
RCbuggy är en blogg om tävlingsklassen 1:10 OR 2WD och 4WD samt Short Course. Här skriver jag om sådant som rör denna motorsport. Själv kör jag Kyosho bilarna Ultima RB5, Lazer ZX-5 FS och Ultima SC-R.
Jag kör för Staffanstorps Hobbysällskap.
På denna blogg presenterar och rekommenderar produkter som jag gillar. Inga av dessa produkter är skänkta till mig från något företag. Jag är inte heller sponsrad med rabatt från något företag.
Om mina tips och instruktioner
Jag är en glad amatör och de tips och instruktioner som jag skriver om i denna blogg är mina egna tappra försök att få bukt med tekniken kring miniracing/rockcrawlers. Inför varje blogginlägg på denna sida läser jag på och frågar mig runt bland kunniga miniracingförare och försäljningspersonal i hobbyaffärer. Jag ansvarar dock inte för de fel som kan uppstå på dina produkter efter att du tagit del av mina tips och instruktioner. Mitt råd är att du läser min blogg och inspireras av den, men att också du läser på i de instruktioner som följer med dina produkter och att du rådfrågar din hobbyaffär där du köpt dina produkter. Lycka till!
