Organiserad träning på "Stubben"

Mikael Johanssons ASS B4 under träningen. Mikael har börjat köra för Team Associated Sweden/GHEA Racing och B4:an skruvades ihop för en vecka sedan. Några problem att få till körningen med den bilen hade han uppenbarligen inte.

På startlistan såg det ut som träningen i tävlingsform som ordnades av MHF Skarpnäck igår lördags skulle bli säsongens tajtaste race om förstaplatsen. Många av Sveriges bästa förarna i buggy var anmälda. Tajt racing blev det men förstaplatsen hade Mikael Johansson i handen från första finalen till den sista. Han körde den här dagen i en klass för sig och ingen hade egentligen någon chans att hänga på.

Banan
Banan på "Stubben" var den här helgen inte av denna värld. Vet inte om jag upplevt att så många förare kört sönder så mycket på så kort tid. På träningen under fredag hade Mats Angseryd kört sönder tre bakvagnar och fyra framvagnar. Så det var med viss bävan man rullade ut bilen på banan.

Borta vid väggen började de flestas olyckor den här helgen. Lite fel i första upphoppet, okoncentrerat i det andra och så en vinlig färd i luften över till andra sidan...

...och så pang in i kanten. Banan var konstruerad av Daniel Persson och han hade verkligen fått till en svår och krävande bana.

Kval
Arton förare var anmälda och det hade kommit in några avanmälningar. Så kunde bland annat inte Robert Gustafsson komma till start vilket jag tycker var synd eftersom jag gärna hade velat se honom köra. Som en av Sveriges mest meriterade förare hade man förmodligen kunnat lära sig ett och annat av att se hans körning. MHF Skarpnäck hade också fått tre gästar till tävlingen: Lars Jonsson - SMK Söderhamn -, PerErik Nordman - SMK Dala Falun - och Lukas Jerresand - MK Eskil.

Kvalheaten betod av få bilar, två eller tre, vilket innebar få ihopkörningar (oftast). Här är det Mattias Forsberg och Mats Angseryd inför ett av tre kval.

Mats Angseryd var snabb i kvalen men rådde inte på Mikael Johansson och fick nöja sig med en andraplats. Tyvärr fick han sedan förhinder och kunde inte köra finalerna. Synd, kanske den enda som hade kunnat matcha Mikael den här lördagen.

PerErik Nordman kom fel i det beryktade hoppet i andra kvalheatet och landade med chassit på kanten, vilket resulterade i att det bröts rakt av. Efter denna händelse kastade han in handduken och drog hem.

Uppställningen inför A-finalen kom att bli:

1. Mikael Johansson B4

2. Mattias Forsberg xxx-cr

3. Daniel Persson xxx-cr

4. Nille Månsson RB5

5. Thomas Pettersson RB5

6. Ronny Gutå B4


Final
I finalen var det inte så mycket de andra fem förarna kunde göra åt Mikael Johanssons perfekta körning. Han har verkligen utvecklats som förare den här vintern och det är en helt annat körstil som han har nu jämfört med den jag såg på tävlingen i Eskilstuna i januari. Han överkör inte lika mycket nu utan behåller lugnet och kör stabilt och säkert. När han dessutom kör snabbt blir denna kombination svårslagen.

Vi körde start på amerikanskt viss: på led. Fungerade mycket bra. Här är det andra finalen och Mikael står längst fram.

Mikael ryckte snabbt ifrån i alla finaler och skapade utan problem en lucka som han sen förvaltade bra.

Nille var nog den som körde sönder mest den här lördagen. Här panik fixar han bilen efter att ha kört sönder den några minuter innan en av finalerna.

Mikael blev etta följd av Mattias Forsberg, som hade en jämn körning hela lördagen. Ronny Gutå startade lite knaggligt i kvalen men jobbade sig sedan upp under dagen och kunde knippa tredjeplatsen.

Egna insatser
Hade inte haft tid att åka och träna på banan på fredagen så det tog några varv på lördagen innan jag kom in i banan. Första kvalet var vingligt och långsammt. Andra kvalet gick till en början lite bättre tills jag tajmade det stora hoppet fel och landade med bakvagnen på kanten. Pang och en bärarm, T-plattan och en bärarmsinfästning gick. Sista kvalet tog jag mig samman och lyckades få till en tid så jag kunde kvalificera in mig på första rutan i C-final med fyra bilar bakom mig. Det var ett resultat som jag var mycket nöjd med.

Första finalen började med lite "Stock Car" i starten men jag lyckades till sist komma iväg som ledande bil. Efter några varv skapade jag mig en lucka till Anders Oxonius och Stefan Svensson. Lugnade ner min körning och kunde hålla ledningen i mål. I andra finalen kom jag iväg bra men efter några varv gjorde jag några misstag och fick släppa ledningen till Stefan. Fick förr mig att jag skulle jaga ikapp honom och stressade upp mig vilket resulterade i att jag tajmade det stora hoppet fel och slog av en av de främre stötdämparleden. Fick bryta med fem varv körda. Inför sista finalen var det öppet om vem som skulle vinna C-finalen. Jag kom iväg bra med gjorde ganska snabbt några stora missar och hamnade sist. Jagade ifatt Lars Andersson och Stefan och kunde gå om men hade sen inte möjlighet att köra ifatt Anders och Felix Sandberg. Fick nöja mig med en tredjeplacering i denna final.

En riktigt rolig dag blev det med bra racing för egen del. Är lite bitter på mig själv för att jag inte kunde hålla ihop min körning i andra C-finalen, men så är det när tävlingsnerverna spelar en ett spratt.

Och till sist
John Sandberg vissade upp den här karossen på en Losi xxx-4. Måste vara den bästa träningskaross man kan tänka sig: skyddar det mesta på bilen.

Det visades upp en del 4WD bilar under dagen. Mattias Forsberg hade med sin Hot Bodies Cyclone D4 4wd EP Buggy. Mycket imponerande bil. Jag och PerErik Nordman hade också med våra Lazer ZX-5 FS.

Och så hade Mattias fixat det här smarta radioskalet med transpondernumret baktill.

Och så en X-Factory X-6 Squared tillhörande Per Larsson.