Tävlingar 3:3

RM i 4WD 2008 på "Green Hill". Otto Ausfelt tog TQ med sin Losi och tog sedan dubbel genom att vinna i både 2WD och 4WD. Kan han göra om det på NM:et 2009?

Sommarens nationella och nordiska tävlingar i 1:10 OR börjar nu utkristallisera sig. Och det ser lovande ut! Än så länge är det preliminära datum vi pratar om men mycket pekar på att vi kommer ha följande tävlingskalender att se framemot sommaren 2009:

• 2 till 3 maj: Ladusvängen körs som en Sverige Cup, Trelleborgs MK.

• 4 till 5 juli: Nordiska Mästerskapen på "Green Hill", MHF Skarpnäck.

• 22 till 23 augusti: Stallturen körs som Riksmästerskap, Trelleborgs MK.

• September: På tävlingen i Eskilstuna i helgen pratades det om att Örebro RBC vill köra en Sverige Cup och den enda månad som är ledig skulle vara september. Vet inga datum men räkna med början av september.

Om detta kommer bli sommarens tävlingskalender kan det bli riktigt roligt att köra RCbuggy!

Källor: MHF Skarpnäck och Trelleborgs MK.

Tävlingar 2:3

Södra Bilsportsförbundet satsar till sommaren på en Debutantcup med en prissumma på totalt 18.000 kronor. Man vill med denna cup sporra de förare som bara kör hemma på den egna banan att lösa Debutant licens och börja tävla. De tre bästa resultaten räknas och dessa behöver inte vara från samma bilklass. Priserna är presentkort som kommer att gälla på ett antal hobbybutiker i Skåne.

Södra Bilsportsförbundet satsar också på ett Junior DM i ett antal olika bilklasser. Deltagande i denna serie får ske till och med det kalenderår man fyller 18 år. En av DM-klasserna kommer att vara 1:10 Off Road 4WD. Senast den 31 mars skall tävlingarna vara kalenderförda för att fås ta med i serien. Skall bli intressant att se vilka klubbar som ordnar 1:10-buggytävlingar för denna serie. Kan blir riktigt bra med tanke på att det finns banor i Trelleborg, Sjöbo och Tomelilla för klassen.

Mer information om Debutantcupen och Junior DM finner man HÄR (gå vidare till tävlingar/kalender).

Tävlingar 1:3

Skall i tre olika inlägg presentera vårens och sommarens tävlingar inom rcbuggy. Vad har vi att blicka framemot? Tävling nr 3 i Mellansvenska Elbilscupen kördes ju i helgen. Efter en del ändringar i tävlingskalendern ser det nu ut att bli fyra tävlingar till i Mellansvenska Elbilscupen. Följande tävlingar återstår:

• 2009-02-07 Nyköping MK

• 2009-02-21 Norrtälje RCM

• 2009-02-28 Örebro RBC
Örbebro RBC arrangerar denna tävling med stöd från Västerås MS och den kommer att köras i MK Eskils lokal i Torshälla.

• 2009-03-28 & 29 MK Eskil
Finaltävlingen körs över två dagar.

Mitt mål är att köra tre tävlingar i vår och den första är ju nu avklarad. Resultatmässigt gick det inget bra men kände att det var enormt bra tävlingsträning. Planerar därför att köra den 21 februari i Norrtälje och den 28 februari i Torshälla. Nästa tävling står jag över eftersom den ligger för nära inpå helgens race och det avslutande racet är jag redan uppbokad på andra saker. Hoppas vi ses på någon av dessa två!

Tävling nr 3 i Mellansvenska Elbilscupen

PerErik Nordman - SMK Dala Falun - inför första A-finalen. Kunde ganska ohotad vinna de första två finalerna och blev därmed segrare i denna tredje deltävling av Mellansvenska Elbilscupen. Grattis PerErik!

Kom iväg tidigt på morgonen från Stockholm i en hyrbil. Destination var Outokumpu lokalen som är MK Eskil klubblokal några månader till. Har inte tidigare varit där så när jag blev omkörd av en gul Skoda precis innan avfarten från E20 blev jag lugn. Min klubbkamrat Rolf har en gul Skoda och risken att det skulle vara någon annans gula Skoda klockan sju denna lördagsmorgon som jag började förfölja var minimal tänkte jag. Väl inne i Outokumpu lokalen blev jag väldigt imponerad av vilka faciliteter MK Eskil har. Jag hoppas verkligen att man kan hitta något liknande när man nu tappar kontraktet till denna lokal. Men, men racedagen kunde börja!

Första träningen för dagen var Heat 1 för 1:10 OR 2WD, vilket var mitt heat. Klockan 8.00 rullade jag ut och körde några varv. Banan hade inga riktiga hopp utan mer farthinder som var rätt komplicerade att ta sig över. Körde man för fort över dem la bilen sig på rygg och körde man för långsamt fastnade man uppe på hindret. Tog ett tag innan jag fick rätt på dem. Mer problem hade jag med de långa svepande kurvorna som det är på en riktig trackbana. Jag har svårt att hitta rätt spårval. Träning 2 missade jag eftersom jag blev tvungen att slippa ner napparna på mina däck. Det tog enormt mycket tid.

Av 20 startande förare i 2WD var 9 från MHF Skarpnäck. Landets största OR-klubb? Dessutom hade vi en hel del supportrar med oss. Gänget hade förskansat sig i ett hörn...

...och vår ledare var likt fantomen denna dag; utdelade kloka men handfasta råd.

Äntligen kval! Mitt heat var i första kvalgruppen och vi körde våra första fem minuter 11.05. Hade dragit på däcksoppa precis innan heatet och glömt torka bort det. Jag hade inget fäste. I fem varv körde jag runt och gjorde en massa piruetter innan däcksoppan försvann och fästet började återkomma. Tiden blev usel. Stod sedan kurvvakt för Heat 2 1:10 OR, där A- och B-förarna körde. Här gick det snabbt. PerErik Nordman var i en klass för sig, det gick riktigt fort. Vi hade också många från Skarpnäck i detta heat som körde riktigt bra. Blev väldigt imponerad av Mattias Forsbergs körning, som enkelt tog sig vidare till A-final.

Mattias Losi under träningen.

Mats Angseryd - MHF Skarpnäck - med sin Ultima RB5 under träningen.

Lasse, Mikael Johanssons pappa, är hängiven mekaniker som manade sonen att ta det lugnt under träningen. Frågan är om Mikael har ett sådant tävlingsläge, han verkar alltid satsa fullt - tävling som träning.

Efter första misslyckade kvalet lärde jag mig att torka av mina däck ordentligt och vara ute på banan några minuter förre start och nötta in fäste i däcken. Kval 2 och 3 blev det bättre fäste och jag började få in körningen på banan. Fick till min bästa tid i sista kvalet men det räckte inte långt. Fick lov att starta längst bak i B-finalen. I A-finalen tog PerErik Nordman TQ följd av Lars Jonsson - SMK Söderhamn- och därefter Niclas Månsson - MHF Skarpnäck.

Min bil och mitt meckbord inför ett av de första kvalen.

B-finalen för 2WD var först ut. Trots att jag var placerad längst bak fanns alla möjligheter att köra upp sig. Det kunde inte bli sämre. Tog det lugnt i starten för att undvika att bli inblandad i krasch och kom iväg bra. Redan i första kurvan stannade Charles Berglunds - MHF Skarpnäck - bil av accdump. Jobbade mig under de första varven ikapp Thomas Berg - Mk Eskil - och när han gjorde ett misstag kunde jag gå om. Efter 2 till 3 minuter kom jag ikapp Christer Holmberg - Gotlands Motorförening - som stod still. Han hade åkt på en förkylning och fick en hostattack mitt under finalen. Typiskt! Han avstod senare andra finalen. Mot slutet av de 5 minuterna var jag ikapp Niklas Olsson - Gotlands Motorförening - och när han gjorde ett misstag och hamnade på taket kunde jag gå om. Med tre varv att köra låg han på och jag såg hur han tog in meter för meter. Sista 100 metrarna innan målgång låg han 5 meter bakom men jag lyckades hålla ihop min körning och tog mig in på en sjätteplats. Vinnare av första B-finalen blev Johannes Edrén - MHF Skarpnäck.

Charles Berglund drabbades av accdump i första B-finalen men kom igen i andra och körde in på en tredjeplats.

I första A-finalen tog PerErik Nordman starten och kunde sedan köra ohotad in som segrare på otroliga 17 varv (enda förare som körde 17 varv under finalerna). Han följdes av Lars Jonsson och på tredjeplats kom Roy Gjemble - MSK Kvarnvingarna.

Morgan Larsson - SMK Dala Falun - försöker sig på att hoppa över ett av de svårare hindren, men det straffar sig...

...och han hamnar på taket.

Bilarna från A-finalen på besiktning. En jämn fördelning av de tre dominerande bilmärkena. Bil 1 RB5, bil 2 Lars Jonssons ombyggda Ass, bil 3 RB5, bil 4 B4, bil 5 xxx-cr, bil 6 B4, bil 7 RB5, bil 8 xxx-cr, bil 9 xxx-cr och bil 10 RB5.

Efter första omgången finaler blev jag tyvärr tvungen att sätta mig i bilen och köra hem. Min hyrbil skulle lämnas i Stockholm halv nio och efter en del förseningar under dagen tog jag det säkra förre det osäkra och avstod sista finalen. Hann dock se den andra A-finalen där PerErik Nordman kopierade körningen från första finalen och kunde köra in som segrare. Lars Jonsson kom inte till start vilket öppnade upp för Niclas Månsson att ta andraplatsen och Roy Gjemble körde in på tredjeplats. I tredje finalen stod Lars Jonsson över och PerErik Nordman tog det lugnt. Niclas Månsson vann finalen och Mattias Forsberg kunde ta andraplatsen följd av Roy Gjemble. Vinnare i 2WD blev därmed PerErik, följd av Niclas och Mattias.

Resultatlista för A-finalen

1. PerErik Nordman - SMK Dala Falun – RB5

2. Niclas Månsson - MHF Skarpnäck – RB5

3. Mattias Forsberg - MHF Skarpnäck – xxx-cr

4. Gjemble Roy - MSK Kvarnvingarna – B4

5. Daniel Persson - MHF Skarpnäck –xxx-cr

6. Mikael Johansson - MHF Skarpnäck – RB5

7. Hans Östlund - MRC Hudik – xxx-cr

8. Lars Jonsson - SMK Söderhamn – ombyggd Ass

9. Christer Forslund - SMK Söderhamn- B4

10. Morgan Larsson – SMK Dala Falun – RB5

I sista B-finalen kunde Mats Angseryd vinna på finna 16 varv 05:09.498, en tid som hade räckt väldigt långt i A-finalerna. Johannes Edrén körde in på en andraplats och Charles Berglund hade fått fart på sin bil igen och körde in på en tredjeplats.

Lars Jonssons har många knep för sig som snabbt kopieras av andra förare. Här är det Jan Fredholm - SMK Söderhamn - som dragit plastpåsar över de nysoppade däcken för att inte lösningsmedlet skall avdunsta.

Niklas Olsson demostrerade LiPo och laddare från TrackPower. Just det märket ser riktigt bra ut. Gillar deras laddare och den tillhörande balanseraren (ej i bild).

Det var en rolig dag med en massa förare (över 80 startande sammanlagt med alla klasser)! Måste försöka köra några race inomhus till. Det är verkligen den träning jag behöver för att få upp farten. Låg inte på tak en enda gång under min final, men körde å andra sidan för långsamt. Måste också boka 1:1 bilen i två dygn nästa gång så jag inte måste åka hem mitt i allt. Det var enormt trist att inte köra sista finalen när jag hade börjat få upp farten lite.

Tack MK Eskil för en bra tävling!

Har du missat den här?

Jared Tebo vinner CRCRC Midwest Champ 2009 med sin nya Lazer FS. Snygg och tajt racing mellan Tebo och Ryan Cav. Och otroligt skickligt kört av Tebo. Inte många misstag där. För övrigt tycker jag att FS ser ut att gå helt perfekt.

Inför MSEC Eskilstuna

Nu närmar sig MSEC tävlingen i Eskilstuna. Det är riktigt många anmälda i alla klasser och i OR 2WD blir vi 21 startande. Förmodligen också det startfält som har flest riktigt duktiga förare för denna säsongens MSEC-tävlingar. För att nämna några: Mats Angseryd MHF Skarpnäck, Mikael Johansson MHF Skarpnäck, Lars Jonsson SMK Söderhamn, Morgan Larsson SMK Dala Falun, Niclas Månsson MHF Skarpnäck, PerErik Nordman SMK Dala Falun och Daniel Persson MHF Skarpnäck. Där har vi några som definitivt kommer att slås om första platsen i A-finalen. I B-finalen kommer vi med största sannolikhet att också få bra och tajt racing.

För egen del har det inte blivit möjlighet till träning på typ en månad. Först jullov och sedan en förkylning som ställde till det för mig och min astma. Men jag åker till Eskilstuna med gott mod! Fick ihop sex träningstillfällen på ”Stubben” i höstas och kände då att jag blev en bättre förare på många sätt. Jag hoppas att en del av den träningen fortfarande sitter kvar i fingrarna.

Denna vecka är det annars fullt upp med att få klar bilen. Diffen är nyrenoverad, oljan bytt i stötdämparna, kullagerna oljade, alla skruvade åtspända. Har också fixat mig en ny kaross som syns på bilden här ovan. Håller kvar vid mina racefärger rött och silver men har nu lagt till vit. Och så en massa klistermärken. Skall också montera in ett nytt fartreglage; Novak GTB Spread Spectrum. Mycket att göra med andra ord.

Recension II

Etnologen Jochum Stattin har skrivit boken ”Hobbyentusiaster och folkhemsbyggare” som handlar om människors hobbyvanor. Det är en bok som inte alls behandlar radiostyrda bilar men en bok som ger värdefulla perspektiv på fenomenet hobby. Vill starkt rekommendera boken och samtidigt presentera en kort text om vad Stattin kan lära oss om vår specifika hobby.

Boken är indelad i tre huvudkapitel där det första kapitlet behandlar ämnet ”När hobbyn blev hobby”. Stattin tar sin utgångspunkt i hur människor i efterkrigstidens Sverige kom att få allt mer fritid och delvis bättre ekonomiska förutsättningar. Från statligt håll uppfattades detta som ”fritidsproblemet” där man önskade att människor skulle ha en meningsfull och utvecklande fritid. Tillsammans med idrottsrörelse och folkbildning blev hobbyverksamhet något som skulle stimulera inte bara människor utan hela samhället. Hobbyverksamheten växte sig stark under 50- och 1960-talet med nystartade hobbytidningar, framväxande hobbyorganisationer, utställningar och tävlingar.

Enskilda personer var också centrala i denna utveckling. Stattin lyfter till exempel fram Sven Wentzels som från mitten av 1930-talet tävlade med modellflyg och även startade hobbyaffären Wentzels i Stockholm (grundad 1934). De blev pionjärer inom sina respektive hobbys. I kapitlet får vi också en kort inblick i de modellracerbilar drivna med explosionsmotorer som kom till Sverige, från USA, i början av 1940-talet. Andra världskriget kom dock i mellan och det var först mot slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet som denna hobby växte. Och kanske är det i dessa modellracerbilar från 1940-talet som fröet till miniracing som hobby finns. Under 60- och 1970-talet kom slotracing (spårstyrd miniracing) att bli populärt i Sverige med permanenta träbanor runt om i Sverige och i början av 1970-talet började så de första radiostyrda bilarna komma från USA. Men för att denna tekniska utveckling skulle få fortgå krävdes samtidigt ett samhälle där det fanns förutsättningar för att utöva hobby. Det är ur detta perspektiv Stattins bok kan läsas.

I kapitlet ”Hobbyfolket” presenterar Stattin tre stycken hobbyutövare vars hobby kan sägas vara inriktad på samlandet på ett eller annat sätt. Vi möter dessa tre utövare i långa intervjuer och som läsare kan man finna en och annan likhet med sitt eget utövande. Samtidigt är det ett kapitel där Stattin konstaterar att det är svårt att prata om en gemensam hobbykultur.

Boken avslutas med kapitlet ”Hobbyentusiaster och folkhemsbyggare”. Här diskuteras ett antal centrala fenomen som blir synliga genom hobbyutövandet. Ett sådant fenomen som Stattin diskuterar är kopplingen mellan människors identitet och deras hobby. När våra yrkesidentiteter blir allt mindre centrala för vem vi är, kan istället våra fritidssysselsättningar bli centrala för vår identitet. På fritiden kan vi testa olika livsstilar. Genom hobbyn får vi inte bara en möjlighet att säga något om oss själva, utan också en möjlighet att ”bli något”.

Ett annat fenomen som Stattin diskuterar är hur hobbyn idag kommit att bli allt mer kommersiell. När allt fler blir intresserade av en hobby ökar också utbudet av varor och tjänster. Istället för att själva konstruera allt från grunden kan vi idag välja att köpa de ting som är kopplade till vår hobby. Denna konsumtion blir en viktig del av identiteten genom att vi kan komponera olika sorters rekvisita för att säga något om oss själva. Varför väljer vi till exempel ett visst bilmärke framför ett annat? Eller varför tycker en del att sändare från Sanwa passar deras livsstil bättre än sändare från Futaba?

”Hobbyentusiaster och folkhemsbyggare” rekommenderas starkt för alla som är intresserade av varför vi håller på med hobby.

Boken kan beställas från till exempel Adlibris.com.