Körning XIV

Söndagseftermiddagar har nu blivit mina dagar då jag tar mig till klubben för att köra. Det funkar bäst så med familjen. Idag blev det fyra acc på en till början regnblött bana men efterhand tittade solen fram och det blev riktigt varmt och torrt. Mikael Johansson, som normalt kör 1/8 Nitrobuggy för MHF Skarpnäck, var och testade sin RB5:a. Det gick fort! Jag tror han har kört en gång tidigare på ”Green Hill” men han körde ifrån oss med hästlängder ändå. Han har det där buggykörandet i fingrarna helt enkelt. På Mikael Johansson Racing kan man läsa hans tävlingsrapporter från 1/8 och titta närmare på hans bilar: Kyosho MP777WC och Kyosho RB5.

Snart är det dags att renovera bilen inför tävlingen i Sjöbo så jag får se om det blir någon mer körning på ”Green Hill”. Hade varit roligt – och bra! – om jag kunde få kört något acc till innan utomhussäsongens sista tävling.

Rcbuggy på danska

Danskarna verkar vara väldigt på g med elbuggy den här sommaren. På RedRC har man kunnat läsa om de nationella tävlingarna som avlöst varandra i parti och minut. Senaste rapporteringen är från den 27 augusti och man skriver då om den femte omgången som gick av stapeln i Gjøl, som ligger nära Aalborg. Den rapporteringen hittar man HÄR. Det är danskarnas eget oOple.com, Racegallery.dk, som sammanställer bilder och reportage från alla tävlingar. Tävlingarna har gått på banor i det nämnda Gjøl samt Tinglev, Ejstrupholm och Odense. Tittar man på bilderna från dessa banor verkar de ha en förkärlek för nålfilt och liknande. Jag hittar inte en enda ler- eller grusbana. Men det ser ut att vara spännande banor. Kanske skulle man försöka ta sig över till Danmark nästa år och köra något race.

Race me clean

I septembernumret av Radio Control Car Action gör tidningen en intervju med amerikanen Jared Tebo. En av världens bästa miniracingförare inom buggy, kanske den bästa. I intervjun droppar han lite coola citat som man själv kan börja slänga sig med på klubben för att framstå som lite bättre än vad man faktiskt är. Vad sägs om ”Race me clean” eller ” I look at qualifying as one part and the Main event as another”. Tebo presenterar också sin O’Donnell Z01B nitrobuggy och ger lite tips på inställningar för just buggy. Men som med de flesta utländska tidningar är den ganska dyr att köpa, så har man inte lust att lägga ut 89 kronor på blaskan kan man surfa in på följande adresser och få ett antal intervjuer gratis.

oOple.com intervjuade honom på 2007 års IFMAR off road world championship och den intervjun kan läsas HÄR.

På Youtube.com kan man hitta den här intervjun.

På neobuggy.net har de en tråd som heter fråga Tebo och den finns HÄR.

Jared Tebo och Atsushi Hara kör några riktigt snabba varv på VM-banan 2007. Tebo blev senare världsmästare i 4wd med sin B44:a och Hara kom på en 6-plats med sin HB D4.

Den här videon är mest rolig för den visar att även en världsmästare kan ha en dålig dag.

Jared Tebo har också en egen hemsida men han är väldigt dålig på att uppdatera den, men om du är intresserad finns den HÄR.

Körning XIII

Första körningen efter RM:et genomfördes idag. Vid det här laget skulle man kunna tänka sig att man var rätt trött på det här med elbuggy och ”Green Hill”, men det var givande att ta sig ut till klubben idag. Jag kunde efter fyra acc lugnt konstatera att min borstlösa 5.5 motor är på tok för snabb för mig. Inte konstigt att jag gjorde så många misstag på RM:et med den motorn i bilen. Nu gäller det att träna, träna för att lära mig behärska de farter den ger. Fortsatte också att experimentera en del med ”set up:en” genom att lägga i mer vikt i bilen. Snart är jag där.

Det var en del folk och körde den här soliga söndagen, bland annat Robin Hedström. Han är vår nyaste medlem i elbuggy-gänget. Roligt att sporten/hobbyn lockar nytt folk. Det var ju inte så länge som jag själv kom igång. Robins väg in i elbuggy kan man följa på hans blogg Robins RC-Blogg. Där finns också grymt snygga bilder!

Har nu också anmält mig till Sverige Cupen Sjöbo Open 13-14 september. Tävlingen hålls av Sjöbo Motor Klubb. Skall bli spännande att få köra deras bana.

För övrigt snackades det en del om att det kanske skall ordnas ett KM på klubben efter tävlingen i Sjöbo. Hoppas det går att styra upp. Skulle bli en bra avslutning på säsongen.

Nytt ESC från Team Laje

På RM:et i Skarpnäck förra veckan presenterade företaget Team Laje ett nytt fartreglage för borstlösa motorer. Utvecklingen har skett i Sverige och även produktionen, som beräknas starta i september i år, är förlagd till Sverige. Det kommer bli ett litet reglage (28,8 x 32,8 x 14,5 mm) och ingen motorgräns. Reglaget kommer att ha en mängd inställningsmöjligheter för att man skall kunna anpassa det till specifika körstilar. Det kommer också vara möjligt att koppla reglaget till Mac/PC. Pris beräknas ligga runt 2500 svenska kronor.

Under hösten släpper Team Laje också en serie borstlösa motorer.

Besök Team Lajes hemsida HÄR.

Tävling i Söderhamn 31/8

Det har snackats en del om att det skulle bli en tävling till i Söderhamn i sommar och nu ser det ut som det blir av. Den 31 augusti kör Smk Söderhamn ett öppet KM.

Inbjudan finns HÄR.

Mer information kommer att komma upp på klubbens hemsida som du hittar HÄR.

Får se om jag åker, men det hade varit riktigt roligt att köra deras fina bana igen.

Lite bilder på banan finns på min blogg HÄR.

Uppsummering RM

Jag satsar i slutet av raksträckan. Fotografiet taget av Karl Markstedt (Fler bilder HÄR).

Okej, det är hög tid att uppsummera RM:et. Hur har diskussionerna gått ute på Internetforumen? Vad var bra och vad var mindre bra med tävlingen? Tänkte också skriva lite om mina egna insatser i D-finalen under lördagen. Och så skall jag diskutera den obekväma frågan: varför har ingen kommenterat mackorna som såldes på RM:et under söndagen?

Min målsättning inför RM-helgen var att skriva referat av varje A-final på den här bloggen. Ni som varit inne har sett att det varit en del bilder men inga referat. Tyvärr var det så att jag hamnade som kurvvakt för A-finalerna på lördagen och hade svårt att koncentrera mig på själva racet. Eftersom jag inte ville strula till det för någon av A-finalisterna koncentrerade jag mig så in i bomben på mitt lilla ansvarsområde på banan att jag knappt såg vad som hände i övrigt. På söndagen hade jag fullt upp med kiosken. Lite synd att det inte blev något skrivet men jag hoppas att någon lägger ut någon film från finalerna. Det var riktig rolig och tajt racing.

Överlag verkar de flesta medverkande på RM:et tycka att det var en väl genomförd tävling. Daniel Perssons målsättning var att "skapa STOR racekänsla". Jag tyckte vi i MHF Skarpnäck, tillsammans med alla deltagare, lyckades med detta. Det var riktigt roligt att köra elbuggy på lördagen och att titta på andra deltagare. Alla var taggade till tusen och ville verkligen göra sitt bästa. Många har också tyckt att banan var rolig och utmanande. Säkert bidrog den till rolig och tajt racing. Kai Koivuranta - Trelleborgs MK - skriver kort och gott så här om banan: "Ni har en kanonbana"!

Klagomålen har främst rört missarna i tidtagningen och att pokaler inte utdelades till alla i A-finalen, samtliga vinnare i underfinaler samt bästa junior. Vad gäller tidtagningen var det tråkigt att systemet inte fungerade optimalt och att en del kval och finaler fick köras om. Det kan hända att någon har förlorat någon placering på detta när de kört sämre när finalen körts om. Å andra sidan är detta en del av racingen. Det finns alltid saker som man inte kan förutse och som ger fördelar till vissa förare medan andra förare förlorar på det. En del av racingen helt enkelt.

Vad gäller pokalerna är det trist att de som trodde att de skulle få åka hem med en trofé inte fick göra det. Pokalbeställaren valde till tävlingen att lägga pengarna på stora och dyra pokaler till de tre bästa förarna i varje klass, istället för många och mindre pokaler. Personligen tycker jag att det är trist att det inte blev många och mindre pokaler. Ting, som pokaler är, har alltid ett värde för människor och kan användas för att förhålla sig till en händelse som skett. Om man är femton år och vunnit en final i RM eller kört i A-finalen är det så klart en stor grej som det kan vara roligt att minnas. Själv minns jag mina placeringar när jag körde elbuggy som tonåring 1989 och 1990 just genom pokalerna. Av själva tävlingarna minns jag faktiskt inte så mycket. Går det kanske att fixa något i efterhand? Om inte en pokal så kanske ett diplom.

Och så till mina egna insatser under helgen. Min bästa insats under helgen var förmodligen alla mackor jag gjorde under helgen. Jag hoppas ni gillade dem! Vi sålde slut på allt och förhoppningsvis ger det pengar att göra "Green Hill" ännu bättre. Men lite cred för de där mackorna vill jag nog ändå ha! Ett långt inlägg på RSB kanske någon kan skriva om killen som inte kan köra elbuggy men är en jävel på att bre mackor...

Körningen på lördagen gick så där. Är nu en mycket säkrare förare än i början av sommaren men känner att jag har mycket att lära mig. Förbättrade mig för varje kvalificeringsheat under lördagen med först 2 sekunder och sedan ytterligare 6 sekunder. Inför fjärde och sista heatet kändes det riktigt bra, men då hade min syster med hennes sambo kommit för att titta på mig. Jag skulle köra extra snyggt men blev istället uppstressad och gjorde min sämsta tid för dagen. Lyckades vid något tillfälle även trassla in mig i en plaststol som kurvvakterna satt på. Bra kämpat Hansson! Det blev inte bättre än att jag hamnade som bil 3 i D-finalen. Här fanns många av de förare som jag möt i andra finaler under sommarens tävlingar, till exempel Stig Eriksson (MHF Skarpnäck), Andreas Wadell (SMK Dala Falun), Christer Holmberg (Gotlands Motorförening) och Henrik Lindholm (SMK Dala Falun). Detta är miniracingens tjusning. Man får tävla med dem som man är lika bra som. Jag gjorde många misstag i båda D-finalerna men lyckades ändå köra in på en fjärde plats respektive en tredje plats. detta resulterade i en tredje plats i D-finalen. Jag är nöjd med min insats. Jag lyckades komma före en del av de förare som jag racet emot i sommarens tävlingar. Hoppas vi möts i Sjöbo så jag kan ge er en ny match!

RM i 4wd

Otto Ausfelt – SMK Helsingborg – avslutade RM-helgen med att vinna i 4wd och tog därmed en dubbel. Efter att ha vunnit första och andra A-finalen på säker och snabb körning stod han över sista finalen. Jag passade på att ställa några klassiska sportfrågor.

Kristofer: Så här efter segern måste jag ställa en klassisk sportfråga: hur känns det?

Otto: Kaxigt! Det var verkligen skitroligt.

K: Kände du någon gång under den andra A-finalen att du var säker på en seger?

O: Jag han inte tänka så långt. På sista varvet kändes det säkert.

K: Hur har RM-helgen sett ut för dig?

O: Det började lite dåligt. Blev sjuk dagen innan vi skulle åka upp till Stockholm och var sedan sjuk hela träningsdagen. Men jag hittade farten under fredagen. På lördagen blev det sedan en otippad vinst. På söndagen var jag säkrare på en vinst i 4wd.

K: Varför otippad vinst på lördagen?

O: Det var så jämnt motstånd och så många bra förare. Sen är 2wd inte min grej.

K: Vilken vinst rankar du som högst denna helg? 2wd eller 4wd?

O: Båda vinsterna var lika roliga.

Grattis Otto till vinsten!

Söndagen började med regn. Mot lunch blev det uppehåll men när finalerna kom igång började regnet igen.

Otto körde snabbt och säkert i kvalificeringsheaten och tog TQ.

Otto flyger i finalen.

PerErik Nordman – SMK dala Falun – jagade i A-final ett och två Otto. Var vid något tillfälle i ledningen men kunde inte hålla den mot en säker körning av Otto.

Etta Otto, två PerErik och trea Mathias Larsson Borås MRK.

Ottos vinnarbil, en Team Losi XX4 Worlds Edition.

Roy Gjemble - MSK Kvarnvingarna - får nog betraktas som dagens mekaniker, eller snarare nattens mekaniker. Efter att ha köpt Daniel Tengvalls Atomized B44 satt han uppe till klockan halv fem på morgonen och meckade för att få bilen klar till söndagens tävling.

Mathias Larsson har siktat in sig i hoppet!

RM i 2wd

Första tävlingsdagen under RM-helgen bjöd på bra väder och spännande racing. 39 förare kom till start och under dagen kom också en hel del publik. Här är det Kenneth Malkusson - SMK Dala Falun – som lyfter i ett av kvalificeringsheaten. Han tog sig vidare till A-final där han slutade tia.

A-finalen bjöd på spännande racing där Otto Ausfelt – SMK Helsingborg – drog det längsta strået efter mycket säker körning. PerErik Nordman – SMK dala Falun – kom två och Daniel Persson – MHF Skarpnck – kom trea.

A-finalisterna inväntar starten i en av de tre finalerna.

PerErik vann första A-finalen förre Otto och Daniel.

Otto Ausfelt kunde sedan på säker körning vinna A-final två och tre. Här en bild från ett av kvalificeringsheaten.

Daniel Persson laddar i ett av ”Green Hills” många hopp.

Otto laddar.

Bilarna från en av A-finalerna lämnas in till besiktning.

Ottos segerbil - Losi XXX-CR 2WD.

Oscar Levin – Sjöbo MK – imponerade stort och körde in på en niondeplats i A-finalen.

Mattias Forsberg med sin Atomic Carbon S2 i första startposition i C-finaln. Tog hem vinsten i denna final.

Det kom många besökare under dagen och tittade på tävlingen. Riktigt roligt!

RM har börjat

RM har börjat. Idag fredag startade den fria träningen och det var många som hade tagit sig till ”Green Hill”. Solen sken idag och det var riktigt behagligt att stå på förarställningen. Det jobbades också febrilt i depån med att hitta lämplig set up för underlaget. På banan samsade 2wd:arna och 4wd:arna och det gick riktigt fort för de flesta. Själv hade jag tagit mig till banan med min dotter så det blev bara ett varv på banan med ett kasst acc. Den nya sträckningen känns rolig och spännande. I morgon går starten för 2wd och själv känner jag mig så där lagom taggad.

Gänget från Skåne hade tagit sig upp för den fria träningen. På bild Otto Ausfelt - SMK Helsingborg - som jag personligen tycker skall bli roligt att följa den här helgen. Han kör grymt bra. I bakgrunden Henrik Teinvall, även han från SMK Helsingborg.

Morgan Larsson – SMK Dala Falun – satsar stark på det nya hemmabygget. Mittmonterad motor kan nog fungera väldigt bra på "Green Hill".

RM ändringen

Det blir att köra långsamt över de tre små guppen.

Markeringen har dragits längre ut vilket gör att man får en längre väg att köra runt. Går förmodligen också långsammare.

Tog mig till ”Green Hill” i onsdags för att hjälpa till med preparationerna inför helgens tävlingar. Passade då samtidigt på att ta bilder på de ändringar som gjorts på banan inför RM. Det har blivit två intressanta partier som kommer att minska varvtiderna en del.

Startlistorna för 2wd och 4wd ligger nu ute på MHF Skarpnäck. Det är en del namn jag saknar:

Daniel Tengvall
Hade sett framemot att få se Daniel köra A-final i 4wd. Hans säkra körning skulle ha kunnat ta honom hur lång som helst. Nu finns Atomized B44:an ute till salu istället. Varför Daniel? Daniel har varit min inspirationskälla det här året när jag kommit igång och tävlat så det känns trist att inte få följa hans framfart på RM:et.

Robert Gustavsson
Robert var anmäld till tävlingen och skulle försvara sin RM titel i 2wd från Sjöbo förra året, men han har inte haft tid att fixa i ordning sina bilar. Åker istället till Örebro och kör 1/8. Har aldrig fått se honom köra och hade sett framemot detta.

Tommy Bergfeldt
Tommy berättade själv här på bloggen att han bokat in helgen för att köra RM:et. Nu har flytt till ny ort satt käppar i däcken! Såg när han körde 4wd i Falun i somras och såg framför mig en rafflande A-final med Tommy som TQ.

Thomas Pettersson
Thomas kommer så klart att köra 4wd men jag hade gärna sett honom i 2wd också. Efter hans makalösa körning i Söderhamn tidigare i sommar där han kvalade in som två i båda klasserna var han en av mina favoriter till en topplacering i 2wd på RM:et.

Fredrik Mathisen
Fredrik dök upp på klubben i vintras och körde sin RB5. Det gick snabbt. Ställde också upp på en tävling i Falun som han vann. Snacket gick att han skulle dubbla i RM:et och göra en comeback i ebuggy. Så blir inte fallet. Synd tycker jag.

För övrigt har PerErik Nordman publicerat sin setup för RB5:an och Lazer ZX5 SP:an för underlaget på "Green Hill" HÄR.

Inför RM EL-Offroad på "Green Hill"

Nu närmar sig den stora racehelgen för alla som kör 1:10 elbuggy. RM:et på MHF Skarpnäck. Många är vi som laddat lite extra inför denna tävling. Det har inte minst märkts på "Green Hill" där det har varit många som kommit och gästbesökt banan för att testa det annorlunda underlaget astroturf. I det här inlägget intervjuar jag en av dem. "Green Hill" har filmats ur många perspektiv och jag har lagt upp en del av filmerna här. Och så presenterar jag mina egna förväntningar på RM:et.

Banan
Jag skulle vilja börja med att presentera banan. Dess nuvarande sträckning och underlag låg klart våren 2007. Våren 2008 gjordes en del förändringar med bland annat nya hopp och under sommaren byggdes ett kurvparti om. Inför RM:et kommer ytterligare något hopp och någon sväng att läggas till (alla bilder som presenteras här är från sommarens bana utan de tillbyggnader som gjorts inför RM:et).

Att köra elbuggy på astroturf är lite annorlunda än att köra på många av de andra underlag som finns på banor runt om i Sverige. Här behöver man inte bekymra sig över att det är halt utan snarare att man kan drabbas av "traction roll", alltså att bilen greppvälter. Den här filmen på Youtube visar detta:


Upplagt av MrPink.

Personligen tycker jag att fästet är problem vid landningarna efter hopp. Om man kommer fel i upphoppet finns det risk att bilen greppvälter vid landningen och slungas iväg väldigt långt. Förutom att man förlorar tid vid denna typ av misstag, är det också oftast i dessa krascher man slår sönder delar på bilen. Banan är inte alls lik förlåtande vid dessa fel som en banan med lera och sand som underlag. Det gäller därmed att planera sin körning och komma rakt på hoppen.

Själva banan börjar med en racksträcka precis under förarställningen. Den är kort och mot slutet svänger den av upp mot en höjd.

Racksträckan avslutas med en L-sväng som går att köra igenom i ganska hög fart. Dock finns det en risk att man greppvälter här.

Efter L-svängen bär det neråt en kort sträcka innan en hårnål. På denna korta sträcka kör man också över ett högfartshopp som kan ställa till problem för inbromsningen innan hårnålen.

Efter hårnålen bär det återigen uppåt innan man kommer till en lång böjd sväng som bär neråt.


Efter böjen kommer man till det ena, av två, lågfartsområden på banan. Efter böjen kommer först en väldigt tajt s-sväng och sedan en större s-sväng. Just det här området brukar jag ha problem med eftersom det kräver att man kommer rätt i böjen och bromsar in i tid för att kunna ta s-svängen i en lämplig fart. Jag brukar också köra för fort i den större s-svängen vilket resulterar i att man glider ut i kurvan och kommer fel inför hoppet lite längre fram. När man lämnar detta kurviga parti har man framför sig banans område med hopp. Den här filmen visar detta område på ett bra sätt.


Upplagt av MrPink.

Det första hoppet i detta parti är lite lurigt och har alltid varit det hopp som jag haft problem med. Det gäller att komma i mitten på hoppet med en lagom fart för att få ett perfekt upphopp.

Efter landningen är det en kort inbromsning innan en hårnål och så banans platåhopp.

Den här bilden ger en bra överblick över platåhoppet. Hoppet ger en ordentlig kick på bilen och man flyger långt om man inte saktar ner innan.

Sen följer ett dubbelhopp där man från förarställningen har bilen framför sig. Svårt att uppfatta hastigheten på bilen inför detta hopp.

Direkt efter dubbelhoppet kommer en L-sväng och så ett nytt dubbelhopp.

Detta är förmodligen en av banans enklaste hopp eftersom det ligger precis under förarställningen och man har bra kontroll på bilens riktning och fart.

Hoppet övergår snabbt i en långsam s-sväng. Det gäller att komma rätt i landningen i hoppet om man sen skall kunna köra snabbt i denna sväng.

Efter s-svängen är det en kort sträcka innan man kommer fram till det hopp man verkligen flyger i. Ett roligt hopp! Svårigheten med detta hopp är att bilen försvinner bakom hoppet precis när man är på väg upp och man har inte kontroll på bilens riktning.

Efter landningen är det bara att ge sig ut på rakan igen.

Tänkte avsluta med den här filmen när Daniel Tengvall kör sin Atomized B44 (gul bil) och Thomas Pettersson sin Atomic Carbon S4 (blå/grönt bil) på en av vårens första träningar 2008 (filmen är gjord av de två). Det är nog den film jag tycker är bäst, även om det är den gamla bansträckningen. Renare körning får man leta efter!


Upplagd av Daniel Tengvall.

Intervju med Andreas Wadell

Andreas Wadell vid sin hemmabana - Roxnäsbanan - under tävlingarna i somras.

Andreas Wadell - SMK Dala Falun - har varit på nästan alla tävlingar jag varit på i sommar. Vi kör oftast samma kvalificeringsheat men sen kör han fortare än mig och placerar sig i högre finaler. Grabben är snabb! Hur som helst, Andreas tog sig från Falun till "Green Hill" för att köra en kvällsträning i juli och då undrar man förstås vad han tyckte om banan.

Kristofer: Hur gammal är du?

Andreas: Jag är 13 år gammal.

K: Vilken bil kör du?

A: Jag kör en Team Losi XXX-CR.

K: Hur länge har du kört elbuggy?

A: Ungefär ett år.

K: När började du tävla?

A: Det var förra sommaren och förre det så körde jag touring på vintern.

K: Du och din pappa körde 50 mil för att köra en kvällsträning på ”Green Hill”. Hur fick du honom att göra det?

A: Tjaaa, pappa och jag har snackat länge om att åka till Skarpnäck och köra. Sen hade vi lite tid över så passade vi på. =)

K: Är det viktigt att ha supportande föräldrar när man tävlar aktivt?

A: Ja, det är väldigt viktigt!

K: Okej, nu kommer den näst viktigaste frågan: gillade du banan?

A: Det var stor skillnad att köra på Green hill än att gasa runt på grusbanor. Greppet var ENORMT. Och den var lagomt teknisk. En del hopp var väldigt svåra! Och ja, jag gillade banan mycket!

K: Och den viktigaste: kommer jag ha någon chans att slå dig på ”Green Hill” tror du?

A: Kanske, eftersom det är din hemma bana och du kör ganska aktivt där så borde det inte va nå problem för dig. =)

K: Kommer du att göra några vinnande förändringar på bilen inför RM:et?

A: Jag vet inte, tyckte bilen gick ganska bra när jag körde. Kanske kommer jag inhandla lite nya oljor och fjädrar till stötdämparna.

K: Vad betyder Daniel ” bbq” Persson för din utveckling inom sporten?

A: Han betyder väldigt mycket! Han har hjälpt mig på många tävlingar. Han vet vad han snackar om. Kör man för galet och pressar bien för hårt så får man en liten utskällning av han. Men det är väldigt bra för då lär han mig en massa saker! Och om det är någon jag ser upp till inom Rc sporten så är det Daniel "Tha Pimpmeister" Persson!

Tack för att du tog dig tid och svarade på några frågor och lycka till på RM:et!

Andreas är sponsrad av Team Procar/Phoenix Racing.

Andreas har en blogg som du kan läsa HÄR.

RB5:an och "Green Hill"



RB5:an är en bra bil för "Green Hill" men det krävs att man gör en del förändringar på bilens inställningar. Den här setup:en har jag kommit fram till passar min körstil ganska bra, även om jag nog kommer att göra en del ändringar inför RM:et.

Vad jag jobbt lite extra med i denna setup är stagen och stötdämparna. I övrigt är det ganska mycket en standard setup. Eftersom fästet är så bra på astroturf har jag valt att köra med långa stag fram och bak. Jag upplever att bilen greppvälter mindre med denna inställning och man kan hålla en högre fart i L-kurvorna och i de svepande kurvorna. Rollcentret blir ju maxat, men det är inga problem eftersom fästet nästan aldrig släpper. Har också ökat vinkeln på det främre staget och minskat vinkeln på det bakre staget för att få en bil som svänger in mer i kurvorna. RB5:an kan upplevas som understyrd i hårnålarna på "Green Hill" men med denna ändring tycker jag att man kommer runt mycket snabbare utan att det överstyr.

På "Green Hill" gäller det att köra stötdämparna lite hårdare än vad man är van vid. Jag kör fjädrarna #60 fram (yellow) och #65 bak (light yellow) men man kan testa att gå upp ytterligare ett steg till #65 fram (light yellow) och #68 bak (blue). Vad gäller kolvarna har jag kört fel kolvar och kommer till RM:et att köra 2B eller 2C.

Bakdäcket är bestämt för tävlingen och behöver därför inte diskuteras. Vad gäller framdäcket tycker jag att Proline M3 ger bra med styrning och kontroll. En del kör med piggade framdäck - typ GRP Conespike - men det finns en risk att dessa ger en överstyrd bil (vilket är svårt att köra om man är nybörjare som jag).

Mina egna förväntningar på RM:et
Mina egna förväntningar på den här tävlingen är i stort samma som inför tidigare tävlingar i år. Vilket betyder att ha roligt, köra så felfritt som möjligt, inte försöka bryta och, om det går, behålla eller förbättra kvalificeringsplaceringen i finalen. Samtidigt skall jag inte sticka under stolen med att jag nu tränat ganska mycket under sommaren och därför hoppas att detta skall ge en viss utdelning. Det har ju blivit en hel del rundor på "Green Hill" och också många tävlingar som gett mig lite tävlingsrutin. Jag har nu också en mycket snabbare bil med den nya motorn. Men vi får se hur det går. Väldigt roligt skall det bli i alla fall!

Jag tror att det kommer att bli väldigt små tidsmarginaler i kvalificeringarna och att hamna i en B-, C- eller D-final kan komma att röra sig om tiondelar. "Green Hill" inbjuder inte till stora tidskillnader som till exempel en större bana som den i Söderhamn gör. För egen del kommer detta innebära att jag i första hand bör köra på säkerhet, då varje misstag på banan kommer vara svårt att reparera. Kan jag köra en 5-minutare utan misstag har jag möjlighet att ta mig upp i en högre final skulle jag tro (under sommaren har jag ju alltid startat i den sista finalen). Men än så länge har jag alltid gjort en massa misstag på träningarna. Så mitt mål för dagen får bli att köra lugnt och behärskat. Får se hur långt det räcker.

Alla har en relation till…

…Tomelilla. Av någon anledning känns det som om alla som håller på med RC har en relation till Tomelilla i Skåne. Främst är det för Internetbutiken Everöds RC Hobby som ligger precis utanför Tomelilla. Alla har vi betsällt något från denna butik. Men nu har samhället ute på Österlen även fått sig en buggybana. Det är Martin Borglund som har fixat fram en bana bredvid den riksbekanta Svampabanan. Man var ju bara tvungen att åka ut till Tomelilla nu när man ändå är nere i Skåne.

Miniracing i Tomelilla bjuder på en familjär stämning med många besökare på banan.

Första anhalten

Agne Bing som har Everöds RC Hobby tog emot oss i sin affär.

Min pappa ville följa med på den här turen och vi kom iväg vid fyra på eftermiddagen. Första anhalten skulle vara Everöds RC Hobby. Hade lite svårt att hitta affären även om samhället Everöd var litet. Fick till sist ringa upp ägaren Agne Bing och få en vägbeskrivning. Nu var det enkelt. Det första som slår en när man kommer till Agnes hus, han har sin affär hemma, är den stora buggybanan för 1/8 nitro. Hade inte riktigt tid att testa banan men den såg spännande ut. Vilka möjligheter man hade haft att träna om man hade haft en egen bana på tomten. Men förmodligen mer jobb att sköta än att bara ha en gräsmatta som man behöver klippa lite då och då. Inne i affären träffade vi sedan Agne och pratade med honom. Plötsligt förstår man att det är lite märkligt med Internet där man gör affärer och skickar mail utan att möta människan på andra sidan tråden. Men här stod han alltså nu, mannen som vi alla, nästan, köper våra grejer av (visa kanske lite mer än andra). Och sen var jag ju tvungen att gå runt lite i affären. Det var riktigt roligt eftersom det verkligen finns ett överflöd på grejer i denna affär. Hade så klart kunnat gå mycket längre och titta men det var dags att åka vidare till Tomelillas nya buggybana.

Everöds RC Hobby måste verkligen vara platsen för prylnörden. Här hänger alla små tillbehör och reservdelar på ställ och tavlor ute i affären. Här hade jag lätt kunnat slå död på några timmar!

Andra anhalten

Jag lyfter. I bakgrunden syns banans meckbord med tak. Väldigt bra!

Tog oss så vidare till miniracingbanan som föreningen Tomelilla Motorklubb håller i. Hade tidigare under dagen pratat med Martin Borglund som hade gett mig vägbeskrivning. Det var bara att köra mot Tosselilla, Skånes eget sommarland. Det första som slår en när man kommer till denna klubb är den familjära stämningen. Har Tosselilla atmosfären smittat av sig? Här fanns förare i alla åldrar och alla typer av bilar var representerade. Verkligen roligt när det inte bara är de som har 10 000 kronorsbilar som kör. Martins fru körde också en gammal Associated. Själv hade jag ett laddat acc och kunde komma igång och köra direkt när vi kom. Banan var uppkörd så det var riktigt halt och bitvis stenigt. Av denna anledning uppvisade banan inte sin bästa sida. Med lite banarbete är detta en riktigt liten och rolig bana. Här har man lyckats klämma in en intressant layout på ett ganska begränsat område. Tyvärr gick ett kullager – tror jag – sönder inne i transmissionen på mitt tredje acc för dagen. Det var lite för ont om tid för att byta det så klockan åtta fick vi åka hem igen. Men min pappa han ta lite bilder på mig i action och jag tog några på banan. Håll till godo!

Racksträcka avslutas med en hårnål och sedan följer ytterligare en hårnål. Därefter ett hopp och sedan kommer man in i ett snabbare parti som avslutas med att man dyker ner i en tunnel.

Efter tunneln kör man runt för att i ett plattå hopp ta sig över tunneln. Rolig lösning! Bansträckan innan hoppet var för gruset för att man skulle kunna få fart och ta hoppet i ett hopp. Därefter bär det av mot en doserad kurva och så en ny hårnål.

Efter hårnålen kommer ett ordentligt hopp där man får möjlighet att flyga lite. Sen kommer man in i en lång och doserad kurva. Denna avslutades med en långsam s-kurva och sedan ett dubbelhopp. En sista L-sväng och sedan är man ute på racksträckan igen.

Tomelilla Motorklubbs hemsida finns HÄR.

Everöds RC Hobby hittar du HÄR.