Differential II

Under påskhelgen renoverade jag min differential på nytt. Den hade då gått runt 20 laddningar sedan den senaste renoveringen (se Differential I i denna blogg). Egentligen borde jag ha gjort den här renoveringen tidigare då differentialen kärvat ett tag, kanske redan efter 15 laddningar. Inför denna andra renovering var tanken att enbart bytta ut differentialbrickorna och låta de gamla stålkulorna och differentialens ”thrust bearing:s” vara kvar. Sagt och gjort, efter en del skruvande och rengörande blev differentialen klar och kunde monteras in i transmissionen. Dock blev jag inte nöjd med resultatet. Differentialen glider inte lika smidigt som när jag ersatte brickor, kulor och ”thrust bearing:s”. Det kan tänkas att stålkulorna är för mjuka och blivit ojämna av den tuffa körningen inomhus på nålfiltsmatta. Jag kommer dock att testa hur länge denna typ av renovering med enbart brickor håller. Vid nästa renovering kommer jag att testa de mer hållbara keramiska kulorna och se om de bättre klarar av att användas under flera ombyggnader. Återkommer med en ”Differential III” längre fram med andra ord.

”Kyosho First Aid Kit”

Utifrån egen och andras erfarenhet kan man nog konstatera att Ultima RB5 håller bra. Men för att vara på den säkra sidan kan en ”första hjälpen-låda” med diverse delar vara skillnaden mellan en lyckat och en misslyckad träning/tävling. Den kanadensiska föraren John "johnnyboy" Summach har satt samman en sådan lista för Ultima RB5 och för Lazer ZX-5SP (jag publicerar båda här). Efter att ha gått igenom reservdelslagret för min RB5:a kan jag konstatera att jag behöver köpa ”Front Shock Tower”, ”Rear Hub” och ”Motor Plate”. Utifrån egna erfarenheter tycker jag nog att listan för RB5 kan kompletteras med ”UMW101 #Hard suspension shaft” (vilket jag också behöver köpa på mig).

Ultima RB5:

Front and Rear Arms #UM503 (comes with one of each)
Front Hub, Knuckle and Steering Rack #UM505 (comes as one parts tree)
Front Bulkhead #UM502
Front Shock Tower #UM511 (Plastic) #UMW500 (Carbon)
Rear Hub #LA244-0 (stock) or #UM519 (new heavy duty one)
Rear T Plate Kit #UM508 (Plastic) #UMW505 (Carbon)
Rear Shock Tower #UM512 (Plastic) #UMW501 (Carbon)
Plastic Shock Cap Parts #W5106
Motor Plate #UM517 (Stock) #UMW509 (Machined)

Lazer ZX-5SP

Front and Rear Arms #LA255 (comes with one of each)
Front Knuckle and Hub #LA254
Differential Housing #LA210
Shock Tower Mounts #LA209
Shock Caps #W5194-01
Front Shock Tower #LA216
Rear Shock Tower #LA217
Rear Hubs #LA252

(källa: http://johnnyboydotca.blogspot.com/)

Träning VIII

Även om detta träningstillfälle är benämnt åtta, så har jag kört sammanlagt tio gånger på stubben sen jag kom igång i mitten av januari. Det har varit givande träningar och jag känner att jag nu kommit in i sporten. Vid just detta träningspass flöt det på bra och jag körde tre laddningar på en riktigt rolig bana. Det har i stort sätt varit samma bana som legat i två veckor och bara små förändringar har gjorts. Den har varit lagom svår och det har givits goda möjligheter att nöta in hoppteknik och kurvtagning. Ibland är det väldigt svåra banor som är lagda på stubben och man lyckas aldrig riktigt få in rätt spårval på en träning. Vid nästa träning har det sedan varit en annan bana. Så det var roligt att den gamla banan låg kvar när jag på fredagskvällen kom till klubben. Eftersom jag kunde banan något sådär, koncentrerade jag mig på att försöka få så snabba kurvtagningar som möjligt. Det viktigaste i 2wd verkar vara att hålla en låg hastighet in i kurvan genom att i god tid bromsa och sen rulla in till kurvans tangeringspunkt (den så kallade apex) och sedan ge gaspådrag. Denna kurvteknik utgår ifrån att man skall köra långsamt in i kurvan och fort ut. Något jag också testade under träningen var att bromsa ganska sent för att få en liten sladd inne i kurvan och därefter ge gaspådrag. Detta är en teknik där man i högre grad sladdar sig igenom kurvan, vilket inte är så enkelt med en 2wd men något man använder en del i 4wd. Den senare tekniken upplever jag fungerar bästa i de riktigt tajta kurvorna.

Bil och motor har nu gått ett antal träning och en del delar har därför blivit slitna. Det är bland annat dags att renovera differentialen igen och så har infästningarna till bärarmarna börjat glappa. Lite nya delar är beställda. Jag har också inskaffat mig en begagnad kollektorsvarv, så nu kan jag själv fixa till mina motorer. Jag har aldrig tidigare svarvat en kollektor så jag vet inte hur det skall gå till, men jag återkommer med en liten rapport när jag försökt (och lyckats förhoppningsvis). Det kommer säkert att ta lite tid så jag får se när nästa träningstillfälle ges.

Set up ”Stubben”

Jag tycker nu att inställningarna på min Kyosho Ultima RB5 har blivit så pass bra att jag vågar dela med mig av en preliminär ”set up” för Stubben (som är en bana på nålfiltsmatta med många hopp och tvära svängar). Jag upplever att bilen svänger väldigt bra med denna inställning och är väldigt lätt att köra. Den ligger också ganska bra i luften vid hoppen. De däck jag testat har inte varit de bästa och med bättre däcksval borde bilen bli ännu mer körvänlig.

Fram:
• 3-B stötdämparkolv
• 400 Kyosho stötdämparolja
• Ljusgröna fjädrar fram
• Fjäderstoppet nerskruvat 6 mm
• 30 graders Caster
• Stötdämparna monterade i mitten på tornet och längs ut på bärarmen.
• 4 mm ”upper spacer”, staget monterat längst in på ”bulkhead” och längst ut på ”caster block”.
• Styrspindlarna i övre position.
• Lite Toe-in
• 1,5 grad Camber

Bak:
• 3-B stötdämparkolv
• 400 Kyosho stötdämparolja
• Ljusgröna fjädrar bak
• Fjäderstoppet nerskruvat 8 mm
• Stötdämparna monterade i mitten på tornet och längs in på bärarmen.
• Kort hjulbas
• Staget monterat längst ut på spindlarna och i mitten på tornet.
• Spindeln monterad högst upp
• 2 grad Camber

Extra information:
• Accet placerat längst fram.

Träning VII

Så mycket enklare det blir att köra rcbuggy när allt omkring fungerar som det skall – när inga kablar lossnar på motorn, när inställningarna ger en körvänlig bil, när man vet vad som skall fixas när något går sönder. Och det är just av denna anledning som träning nummer sju flöt på och det blev fyra eller fem riktigt bra pass ute på banan. Jag känner nu att jag nått fram till den nivå där en investering i några fler tillbehör till bilen skulle göra träningarna mer effektiva. Följande hade underlättat:

• 2 stycken laddare
Den laddare som jag har nu är väldigt långsam och det blir ganska långa pass under träningen där ingenting händer mer än att jag laddar accar. Med effektivare laddare hade det blivit mer körtid på träningarna.

• 2 accar
Mina två Orion Rocket Pack 3900 mAh fungerar väldigt bra med det är lite för lite att bara ha två accar. Väntetiderna blir för långa när man måste vänta på att laddningen skall bli klar och sen finns det inte heller samma möjlighet att låta dem svalna ordentligt mellan varje laddning.

• Kollektorsvarv
Skall jag hålla mig till kolmotorer borde jag verkligen skaffa mig en kollektorsvarv. Min Orion Method V2 13x2 har gått väldigt bra, men kollektorn skulle verkligen behöva svarvas.

• Reservdelar
Jag håller på att bygga upp ett litet förrådd av reservdelar och varje gång jag beställer något till bilen köper jag också någon reservdel. Något jag inte köpt ännu är en skruvsats. Skulle jag slarva bort en skruv eller mutter på bilen kan hela träningen vara över.

• Bättre verktyg
Jag använder fortfarande de små verktyg som man får med i byggsatsen, vilket gör att allt skruvande tar enormt mycket tid. Det är också lätt att gänga sönder skruvarna med de små verktygen. Några riktigt bra verktyg hade underlättat och snabbat på allt meckande.

Ungefär så ser min inköpslista ut. Mycket grejer och det kan bli ganska dyrt. Något över 2 500 kronor om jag väljer att köpa delar som är i den billigare prisklassen, men då är inte kollektorsvarven medräknad. Jag skall försöka hitta en begagnad sådan. Jag tror samtidigt att den här investeringen skulle göra träningarna mer effektivare. Det skulle bli mer körtid med hjälp av laddarna och de två extra accarna. Meckandet skulle också bli enklare med verktygen.

Stilstudie I

Jag kommer i bloggen att göra stilstudier över de bilar jag fastnar för på banan. Förts ut är Thomas Petterssons Atomic Carbon S4 med motor och reglage från LRP. Bilen går lika fort som den är snygg. Thomas framfart på buggybanorna kan man följa på hans egen blogg (www.rc-xtreme.blogspot.com). Håll till godo!

Träning VI

I fredags var jag iväg på träning och hade egentligen tänkt nöja mig med det, när det plötsligt gavs möjlighet att köra lite rcbuggy på söndagen. Åkte iväg och kom till ett nästan folktomt stubben. Banan var något ändrad sedan fredagsträningen och det gavs nu möjligheter att verkligen träna hopp. Och äntligen släppte det. Jag fick till ett par riktigt mjuka och snabba hopp över ”woppisarna”. Satsade också några gånger på banans stort och långa hopp och lyckades ta det i ett svep. Känns skönt att min försiktighet inför dessa två typer av hopp släppt, nu gäller det bara att träna in tekniken så den sitter vid varje tillfälle. Min hoppteknik är dock inte den bästa, så det tog lite väll hårt på bilen och en av de bakre justerbara länkarna böjdes till ordentligt vid ett tillfälle. Det gick att böja tillbaks länken och jag kunde köra vidare, men det blir till att köpa nya. De länkar som följer med i byggsatsen är i stål och håller inte alltid för den omilda behandling bilen utsätts för i de stora hoppen. Funderar av denna anledning att satsa på titan som håller bättre. Återkommer med vad det blir jag köper. Det blev en kort träning med endast två körda accar, men det var två väldigt givande körningar.

Träning V

Som bilden avslöjar var det en riktig fredagsträning: choklad, kaffe och skönåkning. Det är först nu, efter ett antal träningspass nere på stubben, som det känns som jag kommit in i körning och meckande. Bilen fungerar nu bra och den mindre piongen har löst problemen med att motorn går varm. Jag börjar också få så mycket kunskap om bilen att jag kan fixa till de problem som uppstår. Därför blev det en behaglig träning under fredagen. Testade lite nya inställningar på bilen, drack kaffe, körde en runda på banan, åt lite choklad, studerade de andras körning, drack kaffe, testade ytterligare lite inställningar, körde på banan. Med andra ord var det en riktigt givande träning.

Det går än så länge inte speciellt fort när jag kör. Istället koncentrerar jag mig på att få in en körning där jag gör så få misstag som möjligt. Det är svårt och ofta kommer man lite fel in i en kurva eller hopp och så tappar man fart eller så lägger man sig på taket. Jag försöker också under träningen att på skoj tävla med de andra förarna. Så fort man försöker komma ifatt och köra om en annan förare, eller hålla undan för att inte bli omkörd, förlorar man lätt koncentrationen och gör misstag. Det är bra träning inför sommarens bataljer!

Pratade under fredagskvällen ”diff” med en av klubbens bästa förare inom rcbuggy, Daniel Tengvall. Han berättade att han renoverade differentialerna på bilen i ett intervall av vart femtonde acc. Han ersatte då endast differentialbrickorna. Stålkulorna, menade han, kan ersättas mera sällan och differentialens ”thrust bearing” behöver man oftast inte byta alls. Vid nästa renovering kommer jag att följa detta råd och endast byta brickorna. Kommer också vänta något med att köpa de dyrare keramiskakulorna. Har nu kört tolv laddningar sen jag renoverade differentialen. Upplever att den kärvar lite för mycket nu, men kan förmodligen köra en eller två träningar till innan det är dags att bygga om den igen.

Träning IV

Kom så iväg på träning nummer fyra nere på klubblokalen – lokalt kallad stubben. Motorn har gått varm de senaste träningarna och jag hade en del planer för hur jag skulle komma till bot med problemet och få ner värmen. Inget fungerade. Motorn blev, trots allt skruvande och lödande, näst intill glödande (så varm att en av motorkablarna lossnade). Men det fanns en räddare i nöden, Fredrik Mathiesen. Det är andra gången på kort tid han ger mig tips som löser mina bilproblem. Vad var felet då? Jo, jag har kört på för stor piong. Vilket misstag! Just det som instruktionspappret för motorn påpekar: ”Kör inte på för stor piong för då kan motorn skadas”. Jag verkar lära mig något nytt varje gång jag är nere på stubben och kör. Sagt och gjort, med en 19t:s piong och motorns tändning uppskruvad något gick bilen som en skållad råtta och blev så där lagom varm. Och aldrig har min körning varit så inspirerande (för mig själv alltså). Med den tredje och sista accen för kvällen, ensam ute på banan, var jag oslagbar. Jag säger bara, hade Jared Tebo och Ryan Cavalieri (världens kanske idag största förare inom 1:10 offroad) varit där hade de blivit frånåkta med hästlängder. Eller kanske inte. Hur som helst, jag var en väldigt tillfredställd ung man när jag tog bussen hem till Bagarmossen klockan 22.08.